17:00:00
Hard work work
Igår skulle min handledargrupp ha haft ett gemensamt möte med vår handledare. Men bara jag dök upp, haha. Så det slutade med att jag fick individuell handledning gällande min C-uppsats. Jättekul var det! Fick bra tips och uppmuntran. Jag kände mig helt klart nöjd.
Än så länge känner jag mig heller inte särskilt stressad av tidspressen. Jag vet inte varför, för jag brukar alltid känna stress. Men nä. Kanske för att det än så länge har flutit på rätt bra, inga större hinder eller så. Jag känner mig ganska säker på mitt ämne och trygg i min arbetsinsats.
Det jag kanske känner lite stress inför är själva opponeringen som ska göras i januari. Jag tycker inte om det. Dels för att en oftast får opponera på en uppsats vars teoretiska ram bygger på något helt annat än det man själv har varit uppslukad av de senaste 8 veckorna, men mest för att det känns lite obehagligt med kompisopponeringar. Jag är förvisso bra på att ge konstruktiv kritik, men jag har stött på så många som inte är bra på att ta emot den. De går in med en försvarsställning som blir väldigt aggressiv och när man läser retorik funkar inte det.
Sen blir jag också nojig över att min prestation inte ska vara tillräcklig. Att jag ska missa viktiga delar att ta upp som kan hjälpa den personen att förbättra sitt arbete innan sista inlämningen ska göras. Jag känner ett slags ansvar där och därmed även en viss skuld över att kanske inte räcka till.
Fast sen skakar jag av mig det och tänker att vafan, jag är ju bra. Jag kommer dessutom få min uppsats korrläst av en kurskamrat som skriver en uppsats inom liknande områden som jag. Jag ska även korra hennes och ge feedback så vi övar lite på varandra. Det optimala vore om vi sedan kunde få opponera på varandra på riktigt, för då vet man vad den andra tänker ta upp och så kan man föra ett resonemang och ett samtal kring det istället för att hamna i en situation där den ena känner sig attackerad. Det är ju löjligt egentligen, men man fäster sig verkligen vid sitt arbete och tycker inte om att det aldrig kan bli bulletproofed. För det går inte, vi har alla annorlunda förförståelser och det spelar alltid roll i vår tolkningsprocess.
Jaja, sluta noja nu!