Välkommen !

2017-02-21
13:23:14

Inte så chockerande i Sverige

Så idag kom snön tillbaka till Stockholmstrakten och människor beter sig som om det vore den största överraskningen sen Trump blev president. Alltså det är fortfarande februari folks. Visst önskar vi oss sol och vår nu omgående, men så chockerande är det ju inte att snön faller i vad som ändå räknas som en vintermånad? Förra året tror jag till och med att det snöade i april och det var väl förvisso lite mindre lyckat men samtidigt, aprilväder you know...
 
 
 
Jag är inte heller så nöjd med den nyfallna snön, MEN de senaste dagarna har det regnat och varit så jäkla lerigt här hos oss och det är nästan värre. Igår önskade jag att leran skulle försvinna så att jag slapp torka leriga tassar och tassavtryck efter varje promenad. Idag vaknade jag upp till ett vintertäckt landskap och ptja, jag slapp ju torka leriga tassar så det är alltid något att vara tacksam över!  
2017-01-12
01:51:35

Hallå i yttre rymden

Jag kan inte sova. Hur jag än vrider och vänder på dygnets alla timmar finner jag ingen ro alls till sömn. Det är som att själva sömnen plötsligt har blivit totalt ointressant för min kropp. När klockan slagit 21.00 sitter jag där och väntar. Å väntar. Å väntar. Tick tack tick tack. Men sömnen? Nä den förblir obefintlig. Svårt att inställa sig i tid. Någon gång händer det givetvis, att jag somnar till av ren utmattning. Men någon gång kan vara alltifrån 19.30 till 04.15. 
 
En skulle ju kunna tycka att det räckte bra så. Att sömnen inte vill lyda. Fast då förefaller det sig självklart som så att när sömnen väl är på plats, när den väl slagit sig ned på mina ögonlock och tejpat igen, så vägrar den att luckra sig upp och ge sig av i skaplig tid också. Igår somnade jag i soffan redan vid kl 19, ungefär en timme senare släpade jag mig till sängs och sov en tung och skön sömn. Nåja, fram till dess att klockan blivit 23.50 i varje fall, för se sen var jag vaken i fyra timmar utan ro igen. Under tvång och hot lyckades jag jaga tillbaka den förbaskade John Blund till mina ögon och sen sov jag till dess att larmet ringde kl 10. Det är ändå en total sömn på 11 timmar! Jag brukar i vanliga fall sova runt 8 timmar. Och ÄNDÅ vaknade jag trött och fick mer eller mindre tvinga mig själv att gå upp. 
 
Nu sitter jag här igen. Klarvaken. Som en gonggong som slår varje kvart, ljuder sömnbristen i min skalle. BoOoOoOoing. BoOoOoOoing. På andra sidan sovrumsdörren mullrar sågverket för full hals (läs: Min älskade sambo) och i soffan tätt intill ligger lilla symaskinen och spinner (läs: Min älskade jycke). Själv är jag vaken. Ensam. I tystnad och tankar. Det blåser storm utanför fönstret och vinden envisas med att dundra på mot glaset till vår nya balkong så att det riktigt skallrar. Som ett ackompanjemang till min inre gonggong. Uppstår dessvärre inte ljuv musik, mer någon slags jazzig oreda (sry till eventuella jazz-fans där ute) och det leder sannerligen inte till någon sömn. 
 
Jag undrar vem mer som är vaken. Vem mer som förbannar sig över John Blunds frånvaro. Om den personen också funderar på om John Blund kanske har gått och blivit pappa och nu tagit ut sina 90 dagar av pappaledighet. Kanske går all hans sandpulver åt till att hålla det nyfödda lilla knytet i schack. För en god natts sömn, menar jag. 
 
Jag undrar hur många fler som, likt som jag själv, inte kan få någon ordning på dygnets alla timmar. Hur lustigt det kan vara, att det för bara någon månad sen kändes som om de 24 timmarna inte räckte till. Att jag alltid låg back och att dygnet egentligen skulle behöva runt 26 timmar för att en skulle hinna med allt som bör och viljs göras. Nu kryllar det av timmar. Timmar på dagen, timmar på natten. Som bara blir oförbrukade men passerade. Som går åt till vila fast inte till sömn. Som inte kan fyllas med något specifikt meningsfullt, för de ska fyllas med kravlösa minutrar där meningen är just att ingenting behöver bli gjort.
 
Å, nämnde jag förresten att jag är sjukskriven för utmattnings- och stressyndrom? Inte? Ah, sorry. Man blir lite mosig i skallen av sömnbristen.
 
Ha de!